Är precis hemkommen från en dag ute på Grønløkke Stadion i Tranbjerg. Traskade trött och sliten över bron och hem till Anders imorse, då han vägrade låta mig ligga hemma och lata mig i sängen som alla andra söndagar. Vi tog bilen till Tranbjerg där killarna var först med att spela sin match, och direkt efter spelade brudarna. Jag själv har mest bara legat och haft det bra i solen, fört lite halvt knackliga konversationer med danska män och (som alltid) blivit refererad till som "Svensker".  Hej svensker! Har alla - även dem jag aldrig sett förut, en tendens att utropa när jag dyker upp. Ibland tror jag nästan att jag har den gulblå flaggan målad i pannan.