Escape is in my blood, fear is in my bones.

Hade tänkt skriva ett inlägg innan jag skulle åka till Amanda för lite Valborgsfirande, men life has its way med mig om man säger så. Kort och gott så tog jag mig inte iväg i ovissheten om jag skulle ta mig hem igen eller inte, kan inte leka runt på stan hela natten eftersom att jag ska med tåget till Malmö tidigt imorgon. Den här gången tar jag med mig både kamera och dator på resan så det kommer inte vara tyst här under tiden, jag ska passa på att leka massa med kameran har jag tänkt. Vi hörs ifrån Malmö nästa gång!
 

These are the things we lost in the fire.

I lördags morse när jag vaknade och mamma hade åkt mot Umeå ett par timmar tidigare så kände jag att Yolo, idag är en bra dag för moneyspending. Jag skickade iväg ett SMS, och igårkväll när hon kom hem hade hon min nya bebis med sig. Den är så fin, men kastar en mörk skugga över min gamla D60 som troligtvis kommer samla en del damm på hyllan från och med nu. Säg hej till..
 
 
..Nikon D5200, som jag köpte med objektivet (håll i er) AF-S DX Nikkor 18-105mm f/3.5-5.6G ED VR. Sorry jag visste inte vilka detaljer jag skulle plocka ut där, men jag antar att 18-105mm är det mest relevanta. Nu är jag sjukt pepp på att fota igen, jag har ju haft någon typ av svacka i ett år eller två när det gäller fotograferingen men jag känner mig ganska tillbaka på banan nu.  Vi hörs snart igen! ♥

With all the wrong I've done I shouldn't live quite long.

 
Ännu ett par bilder ifrån Mörrum. Jag håller i skrivande stund på att steka pannkakor, för att jag blev så himla akut-sugen på pannkakor med keso till lunch. Efter det ska jag och hundarna inviga helgen med en långpromenad, mamma åker till Umeå så vi blir ensamma. Det får vara nog för dagens lägesuppdatering, jag återgår till pannkakorna här bakom mig och ni får ha en trevlig helg!
 

Said I told you everything, but I left something out.

Ska jag eller ska jag inte. Den där kameran jag så himla gärna vill ha, men är den värd sju tusen kronor? Jag har verkligen mer inspiration än någonsin för att fotografera, och då är det så frustrerande att min kamera som hängt med i sex år nu inte riktigt är på topp längre. Jag har stirrat mig blind på köp-knappen så länge nu, ett litet klick och så är en splitterny kamera påväg hem till mig. Men sen kommer min snåla gen ikapp mig och så tänker jag att den jag har fungerar ju i alla fall. Nästan. Så ska jag eller ska jag inte.


All your lies weren't enough to keep me here.

Igår vaknade jag hemma hos Robin, det finns inget mer tillfredsställande än att kunna ligga kvar och sova vidare när någon annan kliver upp för att gå till jobbet. Jag tog mig upp tillslut och hoppade i duschen, därefter spenderade jag ett par halvsovande timmar i soffan innan jag gick iväg till Robins jobb och hämtade upp hans bankkort. Fick nämligen den lite kluriga uppgiften att köpa en födelsedagspresent till hans tvillingsyster, som jag faktiskt aldrig träffat. Men efter en stund ute på stan löste det sig väldigt bra.
 
Somnade i soffan när jag kom hem igen och missade att jag skulle möta Robin vid Ica när han slutat. Vi lagade i alla fall mat när han kommit hem, panerad sjötunga med potatis och romsås. Holy smoke. Och efteråt tände vi grillen och drog ut högtalarna, lindade in oss i varsin filt och satt ute i flera timmar med champange i glasen och grillade marshmallows. Han fyller ju tjugo år idag grabben.
 
Bilden är inte relevant till inlägget men togs i Mörrum förra veckan.
 
Tjugo år ja. Jag tog tåget från Alingsås till Östersund klockan sju imorse, men innan dess hann jag servera födelsedagsbarnet champange på sängen för att vi var överens om att det vore ett lyxigt sätt att starta "resten av livet" på. Slutet av tonåren liksom. Nu är jag hemma hos mamma i Östersund igen och har just ätit hennes smarriga kycklingwook. Min mini-tågluff är avslutad för nu.

You'll remember me when the west wind moves.

Idag är alla mina och Vildas tankar hos vår lilla men fruktansvärt värdefulla vän.
Ha det så bra i hundhimlen nu, världens bästa Skrållan.
 



Broke every window in my hotel heart.

Min helg i Århus är förbi och jag har just kommit tillbaka till Alingsås igen, Robin är inte hemma men han var gullig att lämna sin nyckel när jag impulsivt bestämde mig för att lämna Danmark idag istället för imorgon. I fredags gick jag i alla fall ner på stan för att fixa med deklarationen, hade Benjamin med mig som jobbar på supporten för online-deklaration så han hade bättre koll på vad jag egentligen skulle fråga om. Efteråt gick vi ner till Bruuns Galleri och tog även en tur genom gågatan eftersom att vädret var så fint.

På kvällen gick jag ut på stan igen och hängde med Thomas i ett par timmar, men vid klockan tolv köpte jag en kaffe på 7-Eleven och gick hem. Jag är inne i en period då utelivet på nattklubbar inte lockar mig det minsta, det är trots allt inte så spännande att trängas på dansgolv där finniga pojkar står och stryker sina knappt färdigutvecklade kön mot flickorna och varandra. Hur som, igår tog jag en promenad förbi hos Anders för att få krama honom och hämta lite av de kläder jag har där. Och idag åkte jag tillbaka till Sverige igen.


2014.04.11

You may be the one place I'm sure about.

Igår morse tog jag tåget från Alingsås till Göteborg, därifrån vidare till Lund och slutligen till Mörrum där min goa dansk Mathias och hans kompis Andreas mötte upp mig vid stationen. Det var inte mer än ett halvår sedan jag träffade Mathias sist, vilket har blivit en ganska kort tid i min värld. Men det var såklart hur kul som helst att se honom igen. Vi gick till huset killarna hyrde i Mörrum där de bjöd på vin och vi hade en trevlig kväll med en massa ta-igen-snack, en liten promenad i mörkret och bara allmänt, mysigt och danskt häng. Mörrum är alltså en populär fiskeort nere i Blekinge dit många åker för att fiska, och så även Mathias och Andreas.
 
 
Jag tog huvudsakligen med mig kameran på min lilla resa eftersom att jag skulle leka fotograf i Mörrum. Väl där upptäckte jag att jag hade mitt minneskort som bara rymmer cirka tvåhundra bilder med mig, så bilder från fisket blev det enda som fick plats. Det var alltså idag torsdag som vi tog oss upp i hyffsad tid efter gårdagens spanska vin och danska öl, och begav oss ner till ån i några timmar. Jag har många bilder att redigera och att gå igenom så fler kommer kanske att komma upp senare. Det var väldigt kul att använda kameran igen, men samtidigt insåg jag att den börjar förfalla efter sex år och att jag så snabbt som möjligt måste ha en ny.
 
 
Efter några timmars balanserande på stenar och smala stockar, några nära-döden-upplevelser på höga hängbroar och en skvätt vatten i skorna gick vi och köpte pizza inne i byn istället. Killarna drog inga stora fiskar idag men ett par små och det är betydligt mer än vad jag någonsin lyckats fånga med lina och krok. Efter pizzan kramade jag pojkarna hejdå och hoppade på tåget mot Köpenhamn där jag direkt köpte biljetten vidare till Århus och nu sitter jag här igen. Inte i mitt gamla rum på Banegårdsgade såklart men allt känns väldigt bekant endå. Imorgon ska jag ner på stan och fixa med min deklaration, håller alla tummar för skatteåterbäring!  xx

I wouldn't care to tell you anyway.

Jag och Robin klev upp vid åtta i morse eftersom att jag skulle göra honom sällskap på jobbet idag. Han jobbar i en liten fiskebutik utanför Hemköp här i Alingsås, så det säger sig själv att hela jag luktade fisk när vi kommit därifrån vid halv sju. Men förutom lukten som tog en liten stund att vänja sig vid, och en längre stund att göra sig av med, så hade vi supertrevligt i den kalla lilla fiskevagnen. Jag har väl mest pratat med pensionärer medan Robin fått sköta sitt jobb, för att det gör han nog bäst själv. Ikväll står i alla fall skräckfilm, toast-middag och packning på schemat för att imorgon tar jag tåget ner till Mörrum i Blekinge. I will talk to you later-o.


A piece of mind you learned to live without.

Igår var vi några stycken som vaknade tidigt efter lördagsnatten, så vi bäddade ner oss bland täcken och kuddar i sofforna och satte nostalgisk musik från Backstreet Boys och Westlife i högtalarna. André och Robin åkte till McDonald's när de vaknade och köpte oberäkneliga mängder nuggets, och jag fick min efterlängtade vaniljmilkshake. Vi spenderade halva dagen åt att trängas på soffor och madrasser medan vi tittade på skräckfilmer och komedier om vart annat, och en stund om bästa, saknade Oskar förbi också.
 
 
Under dagen åkte ungefär hälften av sällskapet hem men jag, Robin, André, Johan och Isak gick till Ica Maxi och köpte mat för att kunna grilla i regnet. Trots att vi åt framför TV:n istället för att äta grillat utomhus (som man ju faktiskt ska) så smakade maten väldigt, väldigt gott och ett par filmer senare somnade vi nog allihopa. Idag däremot började vi dagen med att äta på Subway och tog sedan Isaks bil till ett köpcenter i Partille. Jag höll i mina pengar krampaktigt hårt men grabbarna shoppade lite, och nu har alla mina godingar åkt hem igen. Jag klarar inte elva månader utan dem en gång till, så jag vet att vi ses snart igen. Det måste vi.

You're crazy and I'm out of my mind.

Klockan halv tio satte jag mig på tåget ner mot Stockholm och bytte där för att åka vidare till Hallsberg. När stationen i Hallsberg närmade sig fick jag nästan ont i magen, jag skulle äntligen få krama två av mina favoritkillar igen. André och Johan väntade på mig ute på perrongen, och jag kan knappt beskriva hur fina de var att se på och hur goa de var att kramas med efter nästan elva månader. Vi hoppade in i Andrés bil och körde vidare de sista två timmarna ner till Alingsås, med en paus på Burger King såklart.



Vi kom fram som de sista till vår minireunion på tio personer hemma hos Robin. Det var så himla kul att träffa mina tjejer Johanna, Sofie och Natalie igen, precis lika kul som det var att träffa Isak, Vegas och Robin själv såklart. Elva månader är galet lång tid när vi bott så nära inpå varandra i tre år, sett varandra i skolan varje dag och alltid spenderat kvällarna ihop minst en gång i veckan. Vi blandade några goda drinkar och tog igen så mycket som möjligt av året som gått sedan vi tog studenten. En väl behövd kväll.  ♥

I wish for things that I don't need.

Springer upp och ner för trappan i tofflorna och packar stora kappsäcken, jag går alltid upp minst ett steg på inre stress-skalan när jag ska åka någonstans. Imorgonbitti ringer klockan och lite senare ska jag med tåget söderut, med Hallsberg som första stopp. Jag har verkligen sett fram emot den här lilla resan ett bra tag nu, och det ska bli så kul att få se de ansikten jag inte sett på snart ett år.


Efter några stopp i Sverige åker jag vidare över havet för att få kramas lite med mina danskar också. Om allt går enligt planen alltså, men det vet man aldrig såhär på förhand. Eventuellt packar jag ner kameran i väskan, med tanke på att mitt enda nyårslöfte var att fota mer i år. Hur som helst, jag vet inte än hur länge jag blir borta men det handlar inte om något överdrivet. På återseende!  :)